Många inspirerande och intressanta filmer

Igår var visningen av min film. Det gick bra! Det var inte en fullsatt salong (förståeligt eftersom visningen var kl.10 på söndag morgon...) men jag fick fina reaktioner efteråt. Känns skönt! 

Det var också roligt att se de andra filmerna i mitt program. Det låter kanske lite partiskt, men jag tycker att de svenska filmerna var de mest intressanta. En favorit var en kort dokumentär som heter "I've Been Here" (Jag har varit här) av Sarasvati Shrestha. Det är film om en fantastisk ung tjej - som kanske inte är som alla andra, men som inte bryr sig ett skit om vad folk tycker. Hon är kraftfull, rolig och helt galen (i den mest positiva bemärkelsen). Kanske 10 år gammal, politiskt engagerad och sa bland annat:

"Jag vill bli en politisk och kulturell filosof. Och det är jag redan."

Så se den filmen om ni får möjlighet!

Jag var även och såg två filmer av Margreth Olin. Hon är på festivalen och håller master class och visar bland annat sin nya film "Nowhere Home" (De Andre). Titta på trailern här. Som ni ser så är hennes nya film något du inte får missa i höst. Den går upp på Folkets Bio, så gå och se den!

Filmerna jag såg igår var på cirka 30 minuter var och visades som en del av ett retrospektiv; "Kroppen min" och "Onkel Reidar". Den sistnämnda var den första filmen hon gjorde och vann en Amanda (Norges motsvarighet till Guldbaggen). "Kroppen min" var hennes egna svar på boken "Fittstim" och har blivit ett filmens motsvarighet kan man säga. I det Q&A som var efter filmen så berättade hon att hon älskade den boken och ville få vara en del av den norska motsvarigheten skulle göras. Men när hon inte blev tillfrågad så bestämde hon sig istället för att göra en egen film som svar. Och det blev en film om hennes kropp (och alla andras kroppar också för den delen). Vad den varit med om, sexuellt, kroppsligt, fysiskt, hur hon sett på den, skammen, och försoningen gentemot sin kvinnokropp. Jag blev berörd och inspirerad!

// Maria

Q&A med Margareth Olin