Fullmatade dagar

Gårdagens torsdag var en fullmatad dag, som hade sin början med de pitcher som några av deltagarna skulle framföra. Det är alltid intressant att under korta omständigheter få ta del av andras filmprojekt och idéer; att få en inblick i andras processer och hur de ser på mediet film. Det är just det här mötet med andra filmarbetares tankar och idéer som är det fina med sådana här tillställningar såsom Uppsala Talangdagar. Att få möjligheten att träffa och lära känna personer som en annars inte skulle komma i kontakt med. En möjlighet till att finnna nya personer att samarbeta med eller bara att dela ett samtal med. Det är väldigt värdefullt!

 

Under dagen hade vi även ett möte med Andrea Östlund och Andra Lasmanis om hur de tänker kring deras konsulentjobb och vad de ser på när de tar emot ansökningar.  Vi fick träffa producenten och manuskonsulenten Vinca Wiedermann som pratade om vikten av bland annat teamwork, att samarbeta. Efter det följde också ett mingel med bla deltagarna på filmskoledagarna. Det var en fullmatad och rolig dag!

 

Detta heter ju Uppsala Talangdagar och en talang är ett någorlunda laddat ord som, bara genom sin existens, menar att det finns en klar motsats, dvs talanglös. Jag skulle vilja mena på att den uppdelningen är problematisk på så vis att den skapar abstrakta hinder och förväntningar. För vad är en talang? Alla har berättelser inom sig som de kan uttrycka på alla möjliga fantastiska vis, det handlar kanske snarare om förutsättningar. Vilka kulturella uttryck som en haft möjlighet att ta del av under sitt liv och hur till vilken del den erhållna kunskapen stämmer överens med den bild som de som sätter definitionen på talang har av vad som anses som rätt kultur. Alltså, att Talangen (som person) avgörs snarare av det kulturella sammanhanget än att det skulle existera någon naturlig (och objektiv) uppdelning mellan en mer/mindre talangfull person.

 

Med det sagt, vill jag tillägga att jag inte på något vis menar att sådana här träffar är av ondo. De är jätteviktiga och jag är väldigt tacksam att jag fått möjligheten att åka hit! Det är mest det där skapandet av ett Vi och Dem, som begreppet Talang riskerar att medföra, som är det problematiska.

Samtidigt är det också väldigt lätt att götta sig i det hela, att få känna sig lite viktig några dagar och att få saker gratis. Det är ju på ett sätt ganska så skönt att bli sedd som den där "talangen". Glida runt på mingel med ackreditionsbrickan runt halsen. 

 

Det gäller att inte låta den "förtrollande" känslan stiga mig/sig om huvudet. Att göra mig/sig påmind om priviliget att få ta del av detta sammanhang och utrymme.

 

/Niklas Andersson