En rätt så fantastisk filmfestival

Det känns som om solen är lite varmare i Lund. Människorna också. Och snyggare. Ölen verkade godare.

Jag har svårt att placera Fantastisk Filmfestival. Dom har hållt på i 19 år, men arrangemanget har ändå känslan av administrativt kaos som kännetecknar en nystartad festival. Men det verkar som många etablerade filmskapare har stor respekt för den. Själv så är jag glad att den finns, och undrar varför det inte finns fler fantastiska filmfestivaler i Sverige. Och i vilket fall har vi fått ett trevligt bemötande.

Jag kom på att jag aldrig nämnde att jag har min kollega, vän och vapendragare Iain Williamson Liljestam med mig – regissören till Tronis. Eller är det kanske jag som är hans vapendragare? Eller så turas vi om att dra varandras vapen? ...vänta nu, nu börjar det låta lite snuskigt. Jag tror jag går vidare med historien.

Jag mötte Iain på en pub vid torget där huvudkvarteret för festivalen låg. Stället öppnade inte förrän klockan 16:00, så det blev ett par öl innan vi kunde få korten som skulle få in oss på vilka filmer vi än ville i mån av plats.

Men det blev lite strul med våra ackrediteringar - kortskrivaren vägrade samarbeta.  Sen köpte vi varsitt program. Sen fick vi reda på att vi skulle få dem gratis, så vi fick tillbaks vår femtilapp och sen ge tillbaks tian vi fått i växel. Det blev en stunds väntande, så vi frågade om tips på var man kan träffa annat filmfolk; nån form av festivalområde. Officiellt så fanns det inget, inofficiellt så hängde folk på "Botulfs" runt hörnet.  Dessutom höll de på att fixa till ett VIP-rum. Låter bra, tänkte vi, och efter en stund så lyckades dom få ut våra kort.

Vi stack till Botulfs började skumma i programmet efter den tänkbara kandidaten som skulle ta vår FFF-oskuld. Innan vi kommit nånvart så kom en av arrangörerna och formligen dumpade en stackars portugisisk filmskaperska på oss. De visste nog inte riktigt vad de skulle göra med henne, men de tog rätt beslut. Hon var lite vilsen, kommen till Sverige vid lunchtid. Vi försökte hjälpa henne med sin vilsenhet, och i processen så övertalade hon oss att gå och se hennes film i ett kortfilmspaket, istället för sci-fi långfilmen "The Machine" som vi lutade åt.
Men när vi skulle gå in i bion så fick vi höra att projektorn dött, så det blev att springa över till sci-fi-rullen ändå. Vi lyckades alltså vara solidariska och samtidigt se filmen som vi egentligen ville se.

Filmen i sig var sjukt snygg. Den hade lite problem med sin storytelling och lite plot-holes som är vanligt för genren. Men det var en lågbudgetproduktion (med utländska mått mätt, här skulle man kalla det en mellanstor budget) som lyckades med konststycket att inte se ut som en lågbudgetproduktion. Utmärkta "data-effekter" och all vardagsteknik, genomskinliga framtidsmobiltelefoner etc, kändes sjukt trovärdiga.

Regissören var på plats med en av skådisarna som också var hans fru. Det visade sig att vi skulle få träffa dem i VIP-rummet senare. Jag är väldigt svag för gratis öl, så humöret var på topp när vi visade varann grejer på laptopen. De fick se de första minuterna av vår film därför att han inte skulle vara kvar på söndag och han blev eld och lågor. När de båda regissörerna grävde in sig i djupa diskussioner om finansiering, teknik och personregi, så försökte jag underhålla hans iranska fru. Jag är inte helt lysande på kallprat, och ofta hörde jag något intressant i regissörsdiskussionen som jag var tvungen att flika in i. Till slut märkte jag att hon nog var van vid situationen att bara sitta och vara med, så jag lät henne vara. Tror inte kallprat var hennes grej heller.  

Gick ut på en cigg med lite arrangörer och volontärer och fick en intressant upplevelse - absolut första gången någon blev starstruck av mig. En volontär, som tidigare hade sålt och sedan gett oss program fick reda på vilken film det var jag var där med, började plötsligt rodna och gömde sig bakom sin kompis. Och hon hade inte ens sett filmen! En udda känsla det där, men väldigt trevlig. Jag var tvungen att ge henne en kram.

Vippen stängdes, och vi gick hem. Det hade varit en bra dag.

// Peter