Ett studiotak fyllt med lampor och strålkastare
Taket i studio 1 på Sveriges Television. Bild: Alma Gonzalez-Campo Bergman

Tempo får mig att känna att jag är en del av något större.

Inlagt av: Alma Campo 27 Mar 2026

Nu sitter jag på tåget och tänker på den händelserika, intensiva och fantastiskt roliga vecka som har varit på Tempo talang-labb 2026. Jag var ganska nervös innan veckan började, visste inte vad jag skulle förvänta mig. Nu känner jag mig energifylld och lättad, då veckan för mig handlade om att få en massa nya film-vänner och samla inspiration, inget att vara nervös över alls.

Vi har haft workshops, gått på invignignsfest, lyssnat på ett flertal inspirerande masterclasses med superintressanta regissörer, klippare, producenter, vi har hälsat på i svt-huset, fått mingla järnet med filmkonsulenter och filmskapare, vi har fått se årets stora pitchar, och såklart tittat på en hel del inspirerande dokumentärfilm på biografen. Så vad tar jag med mig efter en så intrycksfylld vecka?

Främst vikten kring att känna att man är en del av ett community. Att delta på festivalen och träffa så olika människor som skapar dokumentärfilm på många olika sätt får mig att känna att jag är en del av något större. För mig har det känts hoppingivande och motiverande att få vara en del av en fysisk gemenskap. Då det ibland kan kännas ensamt och meningslöst att hålla på med sin film. Jag ska försöka ta med mig  känslan av gemenskap och minnas den när jag sitter förvirrad själv i klipprummet. Dessutom är min upplevelse att dokumentärfilms-communityt är fyllt med sympatiska och egensinniga personer, vilket har gjort veckan väldigt trevlig.

Det andra jag tar med mig är en gigantisk inspirations-boost. Wow!!!! Att få ta del av så mycket på en vecka har varit som att ta ett kosttillskott fyllt med insikter. Att reflektera och applicera allt man lär sig och all ny information på den filmen man håller på med själv har gett mig mycket skaparlust och pepp, vilket har varit väldigt kul. Allt från inspirerande filmfoto och klippteknik, till insikter kring vad ens egna film saknar när man försöker pitcha den för en konsulent på svt. Mitt anteckningsblock är proppat.

Gemenskapen och sammanhanget sätter ens skapande i perspektiv, och hjälper mig att hitta en tydlig mening med varför jag själv filmar. Inspirationen i så kompakt form ger mig krut till att vilja satsa helhjärtat och intensivt på min egna film. Tack tempo talanglabb och filmcloud för att jag fått ta del av en så fin och insiktsfull vecka.

Alma Gonzalez-Campo Bergman

Medlemsbloggen

Tempo får mig att känna att jag är en del av något större.

av: Alma Campo den
Nu sitter jag på tåget och tänker på den händelserika, intensiva och fantastiskt roliga vecka som...

Kanske man är regissör ändå?

av: Gäst den
Det tar emot att kalla sig regissör. Jag gör inte det, om någon frågar jobbar jag på...

Stockholmarna har rätt om Gotland

av: Alva Östlund den
Det är den sista dagen. Vi sitter i en ring bland raukarna på Fårö och ska utvärdera veckan. Jag...

Talangdagarna ett långkok

av: AyaSakurai den
När vi kom fram till Fårö var det grått och mulet, men stämningen var bubblig och förväntansfull...

Efter låga dagar och korta nätter, motorstopp på safari

av: Natanael Westerberg Andersson den
Det finns för mycket att berätta om för att få plats med allt här, så ni får dagen då allt gick fel...

Tankar efter Konferens – att fånga det som inte sägs

av: Hemen Kurda den
Det har gått några dagar sedan jag var på Dokumentärfilmskonferensen, men jag bär fortfarande med...